Första veckan i skolan är avklarad. Jag tillhör egentligen Lunds Universitet, där jag kommer att studera i totalt 5år. Men jag har precis blivit förflyttad till Malmö Högskola där jag ska studera i ett år. Vi var för få som ville läsa de kurserna som jag valt för det här året, så de slog ihop oss med Malmö Högskolas elever. 

Jämfört med förra året så känns det nästan fjantigt så lite jag går i skolan nu. Jag går 2gånger i veckan på 2timmar var. Förra året hade jag helveckor, med heldagar och mycket hemstudier också. Det känns som att kurserna som ska vara avklarade den här månaden är ungefär lika mycket som vi gjorde klart på en vecka förra höstterminen. Jag fick en riktigt mjukstart minst sagt. 

 

Det är hur slappt som helst här hemma för tillfället. Jag hinner plugga i lugn och ro. Min sambo jobbar. Katterna sover. Jag har tid med vänner och offrar inte hela min själ till plugget. Är det såhär universitetslivet ska vara? Det där universitetslivet som alla snackar om? Att plugga en vecka innan tentan? Att ha tid för vänner och fest? Jag känner mig så ovan vid det. Livet har gått på snabbspolning så länge nu så jag blir alldeles häpen över all tid jag har! Jag blev alldeles häpen över alla böcker jag har sålt. Jag vill inte ens tänka på hur mycket de kostade att köpa in. Hur panikslagen jag var när jag läste dem och försökte få in all information - i vad som kändes som ett alldeles för litet huvud!